Måste skriva av mig lite, känner mig så ledsen Ledsen för att livet kan vända så plötsligt. En vän till mig har drabbats av en hjärnblödning. Grät hejdlöst när jag fick bekedet. Kände som jag var tillbaks för några år sedan då vi var där själv, då min man fick en stroke hur vi kämpade jag som stod där och kunde inte göra nåt. Så hjälplös jag kände mig Nu får jag uppleva det än en gång även om det inte är i familjen så känns det så hårt. Att ha varit hundvakt till min vän så hon kunde åka utomlands. Hon var så tacksam att jag kunde ha hennes hund. När hon åkte kramade vi om varann. Det sista hon sa när hon åkte ; Jag kör sakta hem jag har det värdefullste i bilen..hon menade då sin hund. hon vinkade av mig och åkte. Vi hade kontakt på facebook där hon sa att det hade varit roligt att komma iväg på resa men samtidigt var det skönt att vara hemmma.Så på Lördag så på fick jag beskedet av hennes dotter då rasade allt. Går inte en dag utan att jag tänker på henne.. ber till högra makter att allt ska ordna sig.. Kämpa på vi är många som tänker på dig.